Kammarrätten upphäver Spelinspektionens beslut om Zimpler – inget otillåtet främjande av olicensierade spelbolag

Bakgrunden till fallet

Det hela började när Spelinspektionen inledde en tillsyn mot Zimpler efter att ha mottagit ett anonymt tips om att företaget erbjöd betalningslösningar specifikt utvecklade för spelbolag som saknar svensk licens, men ändå riktade sig mot den svenska marknaden.

Tipset innehöll en detaljerad beskrivning av hur svenska spelare kunde göra insättningar på olicensierade webbplatser med Zimplers ”Instant Bank Transfer”-tjänst, där BankID användes för verifiering. Vidare framgick att Zimplers logotyp i vissa fall var synlig på licensierade webbplatser, men inte på olicensierade, och att betaltjänstlösningen ibland var den enda insättningsmetoden som fanns tillgänglig.

Mot bakgrund av detta beslutade Spelinspektionen att förelägga Zimpler att upphöra med att erbjuda sina tjänster till dessa aktörer. Zimpler motsatte sig beslutet och valde att överklaga.

Två rättsliga instanser har nu underkänt Spelinspektionens beslut

I maj 2024 kom Förvaltningsrätten fram till att Spelinspektionen saknade laglig grund för föreläggandet, och domstolen upphävde därför beslutet. Spelinspektionen valde då att överklaga domen till Kammarrätten, men även där gick domstolen på Zimplers linje och avslog myndighetens överklagande.

Kammarrätten delar Förvaltningsrättens bedömning att Spelinspektionen inte haft tillräckligt underlag för att hävda att Zimpler främjat olovligt spel. Enligt domstolen räcker det inte att en betaltjänstleverantör erbjuder sina tjänster till spelbolag för att det automatiskt ska anses vara ett brott mot den svenska spellagen. De pekar också på att Zimpler har en licens från Finansinspektionen att bedriva betaltjänstverksamhet enligt lagen om betaltjänster.

Zimplers försvar: Inget direkt samarbete med olicensierade aktörer

I sitt yttrande från maj 2023 hävdade Zimpler att deras betaltjänstlösningar inte är utformade specifikt för spelbolag utan svensk licens. Företaget betonade att deras tjänster används inom flera olika branscher och att de vidtar omfattande åtgärder för att säkerställa efterlevnad av reglerna.

Zimpler menade även att de spelbolag som använder deras tjänster inte marknadsför sig mot Sverige, och att det inte är förenligt med svensk eller EU-rätt att betrakta en betaltjänst som ett bevis på att en spelsida riktar sig till svenska konsumenter.

Vad händer nu? Kan Spelinspektionen agera vidare?

Det återstår att se om Spelinspektionen kommer att vidta ytterligare åtgärder eller försöka påverka lagstiftningen för att skärpa regleringen av betaltjänster inom spelindustrin. En möjlig väg framåt för myndigheten är att försöka driva ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, vilket är den sista instansen i det svenska rättssystemet.

För att en sådan överklagan ska tas upp krävs dock att domstolen bedömer att målet har prejudicerande betydelse, det vill säga att det kan påverka framtida rättstillämpning på ett avgörande sätt. Frågan är bara om Spelinspektionen kommer att välja att gå vidare med en sådan ansökan, med tanke på att både Förvaltningsrätten och Kammarrätten redan har avslagit deras argumentation. Om de inte överklagar kan domen istället bli en referenspunkt för framtida beslut, där liknande ingripanden mot betaltjänstleverantörer kan bli svårare att genomföra.

Utöver rättsliga åtgärder kommer Spelinspektionen förmodligen att försöka påverka lagstiftarna för att förändra reglerna kring betaltjänster. Ett sådant initiativ skulle dock kräva politiskt stöd och en förändring av spellagen, vilket kan vara en långdragen process. Detta är dock något vi tror kommer hända framöver.

Myndigheten har tidigare drivit på för skärpta åtgärder mot olicensierat spel, men att inskränka betalningsmöjligheter mellan privatpersoner och företag inom EU kan vara svårt att genomföra utan att bryta mot unionsrätten. Vi får inte heller glömma att de effektivt har lyckats blockera Zimpler och andra liknande tjänster i snart två år, endast på grund av de pågående rättsprocesserna.

Vår åsikt om rättsprocesserna

Enligt oss belyser fallet en större fråga: Hur långt ska svenska myndigheter få gå i att försöka reglera en marknad som sträcker sig utanför landets gränser? Spelinspektionens skäl bygger på att en svensk spelare som använder BankID via en betaltjänstleverantör automatiskt gör att ett spelbolag ”riktar sig mot Sverige”.

Men enligt samma logik borde det exempelvis vara olagligt för svenskar att köpa alkohol i Tyskland eller Danmark, eftersom dessa försäljare saknar svenskt tillstånd. Ska vi då också kräva att utländska vinbutiker, spritbutiker och stormarknader i våra grannländer slutar sälja till svenska kunder? Ska vi införa ett betalningsförbud för svenska kort och banköverföringar när en svensk försöker handla på en tysk eller dansk webbplats som säljer alkohol? Det låter absurt – men det är precis denna princip som Spelinspektionen försökt tillämpa i fallet med Zimpler.

I en digital och globaliserad värld blir det allt svårare att kontrollera hur individer konsumerar tjänster och produkter över nationsgränser. Istället för att jaga betaltjänstleverantörer borde myndigheter lägga sitt fokus på att göra det svenska licenssystemet mer attraktivt, så att fler spelbolag faktiskt vill ha en svensk licens istället för att söka sig till utländska alternativ.