Populära spelsajterna Winnerz och Trickz förbjuds av Spelinspektionen

Varför fick dessa casinon förbud?

Spelinspektionen påbörjade en utredning mot webbplatsen wisho.com efter misstankar om att de erbjöd spel till svenska användare utan licens. Ett dolt testköp på webbplatsen genomfördes också.

Vid granskningen upptäcktes bland annat följande:

• Casinot eller ett kopplat företag använder en svensk betaltjänstleverantör som främst används av svenska konsumenter (Quickbit).
• Ett kopplat företag använder ett e-legitimationssystem som bara används av svenska konsumenter (BankID).
• Marknadsföring sker på svenska av spelbolaget själva, eller deras samarbetspartners.
• En svensk landskod är ett av de tillgängliga alternativen vid registrering (+46).

Det framkom också att svenska användare kunde registrera sig och skapa konto på webbplatsen, samt att att systercasinon med liknande upplägg ägs och drivs av Hitz Gaming OÜ, med en registrerad adress i Estland. Förbudet hittar du i sin helhet via följande PDF-länk.

Vad anser Hitz Gaming OÜ om saken?

Ägaren för de ovanstående nätcasinona har svarat på Spelinspektionens iakttagelser genom besked om avslutade samarbeten med deras affiliates, samt att de har instruerat alla partners om att de inte får rikta någon marknadsföring mot Sverige.

Vidare ansåg de att betaltjänsten i fråga är till för spelbranschen generellt, och inte specifikt för den svenska marknaden. BankID används vid betalning eftersom det är Sveriges nationella autentiseringssystem, medan andra länder nyttjar deras respektive system.

Förutom detta hävdade de att deras spel inte kan anses tillhandahållas i Sverige, då de inte uppfyller kriterierna för att rikta sig mot den svenska marknaden. De ifrågasatte även om det är relevant att bestraffa utländska bolag för att en betalmetod kan användas i Sverige.

Vi vill poängtera att detta är ett ganska generöst bemötande, särskilt med tanke på att den estländska spelmyndigheten EMTA inte har något samarbete med Spelinspektionen. Det finns alltså inga formella krav på att behöva yttra sig, i alla fall vad vi kan se.

Vad kan Spelinspektionen göra?

Enligt de verktyg som myndigheten har till sitt förfogande kan de fortsätta med en polisanmälan, men dessa har inte gett några resultat tidigare. Då Estland inte lyder under svenska lagar behöver de förlita sig på att förbjudet ska räcka för att marknadsföringen ska minska, och spelbolaget i fråga har till viss del varit tillmötesgående i ärendet.

Däremot är det fortfarande möjligt att spela på dessa casinon från Sverige, och vid den senaste kontrollen som Spelinspektionen genomförde kunde de konstatera att marknadsföring fortfarande finns kvar hos samarbetspartnern nilslegend.net, som tillhör Twitch-kanalen NilsLegend.

I Sverige finns inte heller någon lagstiftning som tillåter geografisk blockering av casinon som i vissa andra länder. Vidare är det även fullt lagligt att spela på utländska spelsajter, vare sig de riktar sig mot den svenska marknaden eller inte. Den enda skillnaden blir att du som konsument behöver betala 30 % i vinstskatt när webbplatsen uttryckligen marknadsför sig mot svenskar.

Avslutande tankar

Att skicka förbud till utländska casinon för att de använder betalmetoder som fungerar i Sverige är väldigt komplicerat. Utgångsläget är att Spelinspektionen vill skydda sina medborgare och säkerställa att spelmarknaden är säker och reglerad. Samtidigt opererar utländska casinon internationellt och använder globala betaltjänster, vilket gör det svårt att helt utesluta specifika marknader.

Ett ytterligare problem är att den svenska lagstiftningen i praktiken är tandlös mot casinon utan svensk licens. Trots förbud och varningar fortsätter många utländska aktörer att erbjuda sina tjänster till spelare i Sverige. Detta har lett till en slags gråzon där spelare kan komma åt dessa sajter, trots kontinuerliga regleringar.

De flesta är ense om att en mer attraktiv spelbransch skulle minska dessa problem avsevärt, istället för den häxjakt som pågår för tillfället. Denna händelse är därmed ett ytterligare exempel på hur vår regering fortsätter att stoppa huvudet i sanden och hoppas på bättre kanaliseringsresultat för varje år som går, samtidigt som det bara ser värre ut vid varje mätning som publiceras.