Regeringen stärker tillsynen över spelmarknaden för att bekämpa icke licensierat spel

Ökad finansiering ska ge ökad säkerhet

Regeringen meddelade nyligen en betydande ökning av Spelinspektionens anslag med 10,8 miljoner kronor för budgetåret 2024. Detta är helt enkelt ett steg mot att förstärka tillsynen över spelmarknaden, och att rikta åtgärder mot spelverksamhet som riktar sig mot Sverige utan nödvändig licens.

För att uppnå bästa möjliga resultat ska Spelinspektionen att öka sitt samarbete med Finansinspektionen, som också kommer att få en förstärkt budget. Detta förväntas möjliggöra effektivare spärrning av betalningar till och från olagliga aktörer, vilket enligt den svenska staten kan vara en avgörande faktor i kampen mot icke licensierade nätcasinon.

Regeringen har också planerat för en ökad budget i framtiden, med 15,6 miljoner kronor 2025 och 18,6 miljoner kronor 2026. Allt för att Spelinspektionen ska kunna uppfylla sina krav.

Stärkt samverkan mellan myndigheter

Finansinspektionen kommer även att få ett stödpaket på 4,5 miljoner kronor från och med 2024, specifikt för att förbättra myndighetens tillsynsarbete och samarbete med Spelinspektionen. Målet är att gemensamt stoppa betalningsförmedlingar mellan svenska konsumenter och icke licensierade casinon och bettingsidor.

Jobbet blir dock väldigt krångligt med tanke på att spel på utländska nätcasinon är helt lagligt enligt den svenska spellagen. Blockeringarna ska därmed enbart gälla för webbplatser som uttryckligen riktar sig mot svenska kunder, något som ofta är en svår bedömningsfråga.

Vår analys

Den röda tråden i regeringens arbete är tydlig: icke licensierat spelande är ett problem som måste bekämpas med alla möjliga medel. Vi är bara tveksamma till hur detta ska ske i praktiken, i synnerhet då flera betalmetoder är registrerade i andra länder – samtidigt som kryptovalutor inte går att reglera via EU. Vi undrar också vad som hände med Moderaternas planer på fler bonusar i Sverige? Var detta bara ett vallöfte som aldrig införlivades?

Vi går inte heller glömma Open Banking principen som ingår inom Europa, ett koncept där företag och tredjepartsutvecklare kan skapa snabba transaktioner mellan banker. Detta är i mångt och mycket en innovativ lösning som även innefattar svenska storbanker som SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken. Om svenska myndigheter sätter käppar i hjulen för detta kan det bli problematiskt att fortsätta med principen, men det gör det även krångligare för EU-medborgare att sköta sina betalningar.

I vår mening vore det mycket klokare att öka antalet incitament på den svenska marknaden för att behålla kunderna, istället för att jaga väderkvarnar som Don Quijote. Detta är helt enkelt inte en kamp som kan besegras genom att slänga pengar på problemet.