Videoslots får 12 miljoner i böter – trots egna insatser för spelarskydd

Vad beror böterna på?

Straffet delas ut då Videoslots inte agerade tillräckligt snabbt eller effektivt för att skydda spelare med riskbeteende, efter att varningssignaler dök upp. Spelinspektionen anser att bolaget brustit i sin omsorgsplikt enligt spellagen, och böterna utfärdas trots att Videoslots har investerat i egna övervakningssystem, infört gränser för unga spelare och genomfört flera spelansvarsåtgärder.

Känslan sprider sig i branschen att inget bolag längre kan leva upp till kraven, men Videoslots är långt ifrån ensamma. Flera andra spelbolag har under de senaste åren fått liknande beslut mot sig. Många i branschen ställer sig nu frågan: hur mycket kan ett bolag egentligen göra innan det anses vara tillräckligt?

Videoslots har bland annat:

• Infört ett automatiserat system som identifierar riskbeteende.
• Använt särskilda tröskelvärden för unga spelare (15 000 kr i förlustgräns).
• Genomfört popup-varningar, e-postutskick och försökt med vårdsamtal.
• Blockerat insättningar vid överträdelser av förlustgränser.
• Inlett förbättringsåtgärder redan innan myndigheten hörde av sig.

Trots detta är domen tydlig: åtgärderna kom för sent, var inte tillräckliga – och böterna landar på 12 miljoner kronor. Om du vill läsa hela beslutet finner du det här.

Var går gränsen för vad som är tillåtet?

En central del i Videoslots försvar har varit att ifrågasätta hur vissa indikatorer tolkas av Spelinspektionen. Myndigheten pekar bland annat på nattligt spelande och återkommande spel flera gånger i veckan som tecken på riskbeteende. Men enligt bolaget är det inte rimligt att automatiskt se detta som problematiskt.

Videoslots menar att det är upp till varje kund att själv välja när på dygnet man spelar – oavsett om det är på kvällen, natten eller helger. Detsamma gäller hur ofta man spelar och hur mycket man väljer att sätta in. Spelreglerna anger nämligen ingen gräns för hur mycket pengar en spelare får sätta in eller förlora per månad.

Bolaget följer lagstiftningen så gott de kan – men blir ändå straffad

Det verkar allt mer som att även bolag som aktivt försöker följa lagen riskerar att fällas. Spelinspektionen hänvisar till omsorgsplikten, men de krav som ställs är ofta otydliga.

Videoslots argumenterade exempelvis att:

• Lagstiftningen inte anger exakt hur och när man måste agera.
• De vidtagit åtgärder som faktiskt lett till minskat spelande.
• De följt lagen så som den är formulerad, men att Spelinspektionen tolkar mer än vad lagen själv säger.
• Tidigare rättsfall inte var prejudicerande och därför inte kunde ligga till grund för bedömningen.

Myndigheten håller dock fast vid att bolaget borde ha gjort mer – och snabbare.

En spelmarknad som bara krymper och krymper

Vi har noterat att även andra licenshavare har vittnat om att de upplever liknande saker i de domar vi har tagit del av. Som om det inte längre finns någon tydlig linje. Man investerar i system, utbildar personal, vidtar åtgärder – men får ändå varningar och böter. Det skapar en osäkerhet som riskerar att påverka hela branschens framtid i Sverige.

Om utvecklingen fortsätter leder det till att färre bolag vill söka svensk licens, att fler spelare vänder sig till olicensierade aktörer där spelarskyddet helt saknas, och att konkurrensen minskar. Då finns det inte längre många alternativ kvar på den svenska marknaden att välja från.

Videoslots får i det här fallet behålla sin licens, men många i branschen frågar sig hur länge spelbolagen orkar stanna kvar i ett land där de alltid är under hot om nästa miljonbot.

Vår åsikt om saken

Den svenska spelregleringen skapades för att skydda spelare, men om reglerna blir så tuffa att inga bolag längre vågar verka här, riskerar den att förlora sin funktion. Beslutet mot Videoslots kan bli ännu ett exempel på hur välvilja inte är tillräckligt, och hur systemet håller på att knäcka just de bolag som försöker ta sitt ansvar. Särskilt med tanke på att de precis lyckades sänka sanktionsavgiften för en tidigare bot.

Regler och tillsyn är nödvändiga – det råder det ingen tvekan om. Spelbranschen behöver tydliga ramar för att säkerställa att konsumentskyddet är högt. Men när varje avsteg, varje gråzon eller bedömningsfråga leder till fler miljonböter, uppstår en orimlig situation. Då blir det inte längre en fråga om regler – utan om rädsla.

Spelbolagen tvingas lägga resurser på att gissa sig till vad som förväntas snarare än att följa en tydlig linje. Och även när de agerar riskerar de ändå att bli straffade i efterhand. Det skapar ett klimat där det inte längre handlar om att göra rätt, utan om att undvika att göra fel. Så kan vi inte ha det i Sverige.